När morgonen grydde så kände jag hur ont det gjorde i ögonen. Blev knappt någon sömn i natt. Anledningen var att i går råkade en kompis ut för en bilolycka. Allt gick bra. Både hon, fästmannen och bäbisen i hennes mage klarade sig men det hade kunnat sluta helt annorlunda. Min kropp ville inte förstå att allt gått bra. Det enda som ekade var *tänk om*. Så jag hade väldigt svårt att slappna av i natt. För dem måste det ha varit 100 gånger värre natt.

När jag fick veta så kom tårarna och jag började må illa och kroppen kändes som om jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

 

Tack gode gud att allt gick bra