Gästbloggare: Linn Wendel: Våga stå för det du tycker

Permalink - Gästbloggare - Kommentarer (8)
2010-06-25 @ 23:40:17
Min polare Linn har fått äran att gästblogga i min blogg.

Våga stå för det du tycker

Maria är ju som ni vet ett stort fan av dansband, jag däremot var emot dansband på alla sätt och vis. Varje gång som hon nämde dansband så ville jag hålla för öronen. Bara tanken på att lyssna på vikingarna fick mig att rysa. För ja, helt ärligt så trodde jag att ALLA dansband lät som vikingarna.

Kanske var det just allt hennes intesse och allt mitt ointresse för dansband som fick det att gå hela fyra år innan vi blev riktiga och helt fantastiska vänner för varandra.

Den 2 maj i år så följde jag med Maria på en dansbandskryssning efter ett x antal förfrågningar om jag skulle med. Min första spontana reaktion var givetvis att- Nej gud nej jag vill inte med. Men eftersom Maria och jag hade börjat bygga upp en fin vänskap så valde jag till sist att följa med. Det var ett av mina bästa beslut någonsin.

Bandet var Date, ett sk. modernt dansband. Jag gick ombord på båten med noll förväntningar.Jag gick däremot av båten med trallande glada låtar på hjärnan. Jag kan inte påstå att jag är ett fan, jag kan inte heller säga att jag är en person som lyssnar på dansband. Men det jag absolut kan säga är att jag har haft så otroligt fel och har varit så otroligt kränkande mot dansband och allt vad det innebär. Jag gick av båten med lite skam i kroppen av att jag i hela mitt liv totaldissat alla som har lyssnat på just dansband.

Men vet ni som för mig har varit ännu mera skamligt? Det ska ni få höra här och nu.

Jag hade vinkat av Maria och gänget. Jag kom hem till mitt "riktiga" liv igen. Ett liv där dansband är lika med pest. Jag skämdes för att jag hade haft det så kul. Så jag låsades att jag hatade Date och all deras musik. Jag talade om för folk att bandet sög men att dom hade fina personligheter. Samtidigt i smyg så lyssnade jag på deras senaste skiva.
Jag planderade nya spelningar med Maria. Jag tittade på våra kryssningsbilder om och om igen. Jag var som en scitzofren. Bara för att jag skämdes. Jag vågade helt enkelt inte stå för vad jag tyckte.

För ett litet tag sedan så blev jag sjuk, och då insåg jag att om jag ska orka bli frisk igen så måste jag vara ärlig och säga exakt som jag tycker. För vad har jag att skämmas över? Nej just det- Inget! Att gilla att dansa till trallvänliga låtat till ett band som DATE är inget man ska skämmas över, det är någonting man ska rekommendera vidare till folk att testa på.

Reaktionerna på att jag sagt åt folk att hålla käften när dom hånat mig för mitt nya intresse har varit aningen jobbig. Men jag orkar inte bry mig, för låter inte mina nära och kära mig att ha ett intresse så kan dom lika gärna skaffa andra intressen än att umgås med mig.

Detta är mitt nya jag:

Hej jag heter Linn. Jag älskar att umgås med Maria och co. Jag ser fram emot alla spelningar med DATE. Deras musik är inget jag lyssnar på hemma i ipoden, men det är musik jag mer än gärna dansar till på spelningarna. Att träffa alla andra människor på dessa spelningar är en av de roligaste sakerna jag gjort. ALLA nya vänner som jag mött. Det betyder verkligen allt. Dessa minnen som vi har skapat är minnen som jag kommer att bära med mig för livet och det är allt på grund av dansband. Nej förlåt mig- Modernt dansband. Jag kommer att åka på massa flera spelningar, jag kommer att nynna på låten alexandra, jag kommer att skapa fler minnen.

Så jag rekommenderar dig här och nu. TESTA, åk på en spelning, ge det en chans. Kanske är det inte just din grej, men tänk om det kommer att vara hur kul som helst? det vet du inte förän du har testat.

Det viktigate är ändå: SKÄMS INTE. Och det gäller inte bara för er som gillar dansband. För du kanske gillar, kaviar, opera, sniglar eller porr. Sluta skämmas och stå istället för vad du tycker. Det har jag börjat att göra och det är en av dom bästa känslorna som finns, att få släppa en liten sten från hjärtat.



Gästbloggning: Emma Salomonsson

Permalink - Gästbloggare - Kommentarer (11)
2010-06-13 @ 20:40:48
Min polare Emma (Hummern) har fått äran att få skriva ett inlägg här i min blogg.
Hon är alltså en gästbloggare och jag måste säga att det var bra skrivet


Maria skrev tidigare ett inlägg om vad hon (Läs: HON!) tycker om människor som klagar och gnäller som värsta bitterf*ttorna över sin vikt men som ändå inte gör nånting åt det.

Om ni tycker Maria var orättvis, elak, blab la bla.. Då tycker jag ni ska sluta läsa nu, för dom som känner mig vet att jag är fan inte snäll när jag vill ha sagt det jag vill och vill få människor att fatta det också. So, this is my f*cking opinion!!
 Sen får folk ta åt sig hur mkt dom vill, ju  mer ni tar åt er desto mer har jag förmodligen träffat rätt på hur du är.

Jag har vägt som mest 110kg och det är inte så jävla längesedan, ca 4år sen ungefär.
Jag väger idag 30kg mindre..och inte fan blev jag 30kg lättare av att sitta på röven och inte göra nånting.

 

Många av er klagar på diverse problem hit och dit och smärtor hit och dit som gör att ni kan inte göra si och inte göra så..

 

Jag hade ont i ryggen, knäna, höfterna, axlar och nacke för inte nog mer ca 50kg övervikt så har jag och har alltid haft väldigt stor byst och med extra vikten bidrog det till en enorm belastning på hela kroppen.
Oh my bad, jag hade inte, jag HAR fortfarande ont.. Dels för att den kraftiga övervikten har gjort att jag för alltid kommer att ha belastningsskador på dessa delar av kroppen och sen för att jag jobbar inom vården, MEN de sist nämnda är mitt eget val o våga f*n inte säga att ja ska byta jobb bara för det för jag trivs fruktansvärt bra o har inga som helst tankar på o sluta så ja vill inte höra det från ngn annan !
Åter till ämnet, jag har ont, fruktansvärt ont vissa gånger.. men vad gör jag åt det? JO! Jag rör på mig, för jag vet (och säkert ni alla som läser detta också, bara det att vissa inte vill inse det),  att ju mer man rör på sig desto mindre ont gör det för kroppen vänjer sig tillslut vid motionen samt att ju mer du rör på dig desto mer kan du gå ner i vikt och DET bidrar ju om något till att smärtan minskar för då behöver kroppen inte bära på den extra vikten under motionen.

Förövrigt så är jag också hjärtopererad.. Jag har sen jag började fatta saker o ting när jag var liten fått höra att jag ska ta det lugnt med träningen, inte anstränga mig så mkt för att inte belasta hjärtat. Sen fick jag astma (Men faktiskt inte av övervikten ^^, utav vad är inte relevant), och ni som har astma eller liknande sjukdomar vet hur jobbigt det kan vara att träna lika mycket som en frisk människa utan att få problem. Detta då tillsammans med allt det andra gjorde att jag inte kunde träna som jag kanske velat, men ju mindre jag tränade desto latare blev jag och använde till slut mina sjukdomar som ursäkt för att slippa all sorts träning.

Ju äldre jag blev desto mer medveten blev jag ju också om kost och träning och är idag väldigt intresserad av detta och läser ofta och gärna på om bl.a olika dieter och träningsformer för bästa reslutat för mig själv. (Vad andra anser.. vet ni vad? Det SKITER jag i :D)
Och ju äldre jag blev desto mindre och mindre tyckte jag om mig själv ju mer vikten ökade.

2006 började jag på min första modifast kur (www.modifast.se) enligt läkarens rekommendationer och jag gick på s.k. ren kur i 12v .. vilket innebär 4 påsar om dagen och INGENTING annat under  12v tid. Enbart rent vatten (dvs inte ens kolsyrat) och svart kaffe utan socker/mjölk och desamma gällde te.
15kg lättare och riktigt jävla stolt över mig själv…. Sen gick det nedåt igen.
Fick ingen hjälp från varken läkare eller dietist efter dieten för att lära mig hur jag skulle behålla vikten, och därför gick jag upp allting igen.  Och återigen föll jag ned i mat depressionen och sket blanka fan i vad jag åt och när ungefär.

2008 kom min räddning!
Viktväktarna…  Jag själv anser att detta är det bästa som finns på långsiktig viktminskning.
Inget emot GI, LCHF, Atkins o allt som finns, men det är ingenting för mig. Självklart är vi alla olika, och olika sätt funkar olika på oss alla.
Men för mig är det viktväktarna som gäller.
Mellan Oktober 2008 – Augusti 2009 hade jag gått ner sammanlagt 27kg!

Tyvärr hände det flera dåliga saker inom familjen så ingenting jag tänker ta upp här, under hösten 2009 och jag gjorde allt för o hålla mig till maten jag skulle och träning. Men tyvärr gick det si så där och jag började gå upp i vikt igen.
Våren 2010, nu i våras alltså :P Hade allting som tur var lugnat sig och jag kunde pusta ut, men då hade vågen stått stilla för mig ett jätte tag så jag bestämde mig för att köra en ren kur på 4v med modifast igen även fast jag inte är så förtjust i dessa pulverdieter, men det gjorde jag iaf som ett sista försök att återfå min motivation och nu är dessa 4v slut och jag är inne på min sista vecka av avtrappningen, vilket innebär att jag nu under Juni månad har bytt ut 1påse soppa mot 1mål mat / vecka =) Så om 1v får jag alltså lov att äta 4mål mat om dagen igen !

När jag började med modifasten i Maj började jag också om ifrån början med träningen.
Jag betalar för gymkort varje månad och tänkte fan utnyttja detta också. Så jag hade som mål minst 2-3ggr/vecka, men det har blivit 4-5 haha men det e ju bara bra ..right?! :D
Och nu har jag kommit till det stadiet att jag faktiskt få abstinens om det går 2dagar mellan träningen…Vilket bevisar för mig att jag mår sååå mkt bättre när jag får träna.
Om de inte syns på vågen så iaf märker jag det kroppsligt !
Jag har fortfarande ont, men det känns så mkt mer sällan nu för tiden!

Så efter ren kur 4v och stenhård träning visar vågen på -11kg! :D
och måttet runt magen visar -12cm.. Hallelujah för mig!!! 

Helt ekelt, med detta inlägg vill jag bara få folk att fatta.
Oavsett din vikt, oavsett dina smärtor så kan man alltid börja någonstans!
En promenad runt huset/lgh, byt ut godis/chips mot frukt, bär och grönsaker.
Jag kan ärligt talat säga att bär med ex mjölk eller fruktsallad, grönsaksstavar med dipp.. Smakar faktiskt godare än allt de där onyttig!

Men för att livet ska vara roligt ändå, klart man ska få unna sig!!
Men inte varje dag och med MÅTTA! 

Det finns inga som helst anledningar till att inte lyfta på röva och börja röra på sig eller att inte byta ut de onyttiga.
Det är isf, ren och skär lathet för alla kan göra nånting även om det är lite..

Kan en man utan ben och armar vinna OS guld så kan väl DU välja ett äpple framför kexchokladen ? :D
 

Over and out! // renovation.blogg.se






Hon har verkligen en poäng i det hon skriver. Alla mår dåligt ibland men då kämpar man vidare precis som Hummern har gjort och tillslut ger det resultat. Tack för ditt bidrag Hummern :)







RSS 2.0