Aldrig fel att lära känna nytt folk. Ibland finner man guldkorn bland dem och det har jag gjort, flera stycken :) Ni vet förhoppningsvis vilka ni är :). Det senaste kornet är Johanna. Vi möttes tack vare samma musiksmak, Highlights. Vi känner inte varandra jätte väl än men ändå en hel del. Hon är duktig på att göra bort mig utan att fatta det. Tack för den ;) Som tur är så har det inte varit nån kattastrof... än ;)

Har suttit och snackat med henne på msn nu i kväll. Fan vad jag har garvat. Hon oxå tydligen så hennes bror undrade om det var nått fel. Men hej ett gott skratt förlänger livet ;) Dock garva jag så mycket så jag studsade ha ha.
Nu kommer jag inte kunna se vissa personer på samma sätt igen ha ha.

Jag undrar hur det blir nästa gång vi är fulla tillsammans. För då känner vi varandra ännu mer än sist vi var det och då kan vi nog kläcka ur oss det mesta till varandra och få varandra att gråta av skratt så sminket rinner.

Första gången vi möttes så fick vi ingen kontakt. Jag vet inte varför. Men bättre sent än aldrig.
Det där mottot har hängt med mig sedan mellanstadiet. Det var Lassemans motto och jag tyckte det passade så bra så det blev mitt oxå.

Kan inte glömma den kvällen vi möttes för 2a gången. Den kvällen vi fick kontakt. Vi hade festat ihop och det hände en sak som gjorde mig väldigt ledsen så jag drog mig undan. Johanna blev orolig för mig. Hon sprang runt och leta efter mig. Hon var till med ut. Rädd att jag gjort nått dumt tror jag. Hon hittade mig tillslut och försökte trösta mig. Och då kände vi knappt varandra. Det var då jag kände att den här tjejen var speciell. Kanske kände hon oxå att jag var speciell. Kanske därför hon kände att den tjejen ville hon finnas där för.
Senare på natten blev det dock ombytta roller. Jag och en till tröstade henne och det kändes rätt att finans där.
Där började vår vänskap och jag tror att vi kommer få mycket roligt ihop och det där var knappast sista gången vi fick trösta varandra. Men det är det som vänner finns till för. I glädje och sorg.