Det alltid hemskt när en förälder gör sitt barn illa. Men det känns såklart extra när det handlar om en vän. Jag vill strypa fanskapet. Hennes pappa alltså, inte henne. Han verkar skita totalt i att han som pappa ska bry sig om sitt barn. Han ska finnas där för henne, peppa henne, hjälpa henne. Inte skita i henne, trycka ner henne, vara elak. Han har ingen aning hur hennes liv ser ut. Han bryr sig inte ett dugg för att ta reda på det. Men enligt han så vet han exakt vad hon gör om dagarna (de bor inte i samma stad). Jag skulle vara en mycket bättre pappa till henne o jag e ändå kvinna. Jag skulle kunna göra pappa saker bättre än han.

Jag har en sådan lust att hoppa på ett tåg o leta upp han och ge han värsta omgången så han lider. Jag vill se han lida. Efter allt han gjort (negativa saker) och inte gjort (positiva) för sina barn. Samtidigt vill jag åka till min vän och ta hand om henne.

Ni jävla föräldrar som inte bryr sig om era barn, ni borde kastreras. Det enda bra denna idioten har gjort är att produserat min vän o hennes bror. Nån borde ha berättat för han att man tar hand om de barn man skaffar. Även när barnet är vuxet så behöver de sin pappa. Jag blir 30 år i år och jag behöver fortfarande mina föräldrar. En förälder finns där för sitt barn i motgångar och i glädje.